Inne på Systembolaget stöter Svenne på en bekant som just köpt en flaska likör av märket 43. 
– Nu ska jag hem och göra en Mora-Nisse, säger den bekante. Har du druckit det?
– Nej, svarar Svenne, har bara hört namnet…
– Kanongott, säger den bekante. Du tar två centiliter likör och två centiliter blåbärssoppa och toppar med vispgrädde. Det lägger sig i lager, skitsnyggt.

Det låter som en lämplig överraskning för Svennes främmande som snart stannar till i Vansbro på väg hem från fjällvärlden. 
Så en butelj 43 och sedan vidare över till Coop för tulpaner och blåbärssoppa.
(Det ska sägas att en viss brådska vilar över det hela. Främmandet är på ingång tidigare än beräknat. Brådskan har dessutom förstärkts av Mora-Nisse-diskussionen på Systemet och blåbärssoppjakten måste gå snabbt.)
Turen är på Svennes sida den här gången.
På väg till tulpanavdelningen springer han på en literförpackning blåbärs i mjölkkylen och handlandet är klart på no time at all.

(Snabbspolning fram till Svennes kvällsöverraskning: Mora-Nisse, den nya exklusiva specialiteten från skogarna. Vargtass – släng dig i väggen.)

Fram med fyra shotglas. 
I med två centiliter Liquor 43 i varje. 
Fram med blåbärssoppan, i med en skvätt.
Men vad nu då… Här bildas det inga fina lager heller… 
Tvärtemot.
Här bildas det klumpar.
Klimpar liksom, som sjunker rakt ner i botten. 
Vad är det för fel? 
Svenne får ta sig en närmare titt på blåbärssoppan. Har den gått ut?
Nej, den står kvar.
Youghurt.
Så står det på förpackningen.
Youghurt med blåbärssmak.
– Hmm… tänker Svenne…
och
– Asch, spelar roll, jag döper om dom.

Tre förväntansfulla blickar möter Svenne när han träder in i vardagsrummet med fyra would be läckra shots.
– Får man bjuda på en Orsa-Nisse?

Utebliven succé.

Kunde hänt vem som helst.